Otroligt vad
tiden rinner iväg. Har inte gjort nånting de tre senaste veckorna, ändå känns
det som om jag inte skulle ha tid att sitta vid mitt skrivbord.

Allt var i
princip helt, rentav orört verkar det som. Ännu har vi åtminstone inte saknat
något, återstår att se. Det var väl bara ett soffben som de lyckades sabba, men
det lyckades jag nödreparera.
Verkar nog som om
vi har mera utrymme här än på Degerö. Vårt sovrum är t.ex. lika stort som alla
tre tillsammans på Degerö, inte att undra på att det ser lite tomt ut med bara
en säng. Får se vad Ira ska hitta på för att fylla upp det…
Lite
terrassmöbler behövs också, till skillnad från Finland har man nytta av dem
året om (något för er att tänka på nu när hösten anläntJ). Det vi närmast funderat på är väl om vi
ska köpa saker som vi tar med tillbaka till Finland (=högre kvalitét och
förstås dyrare), eller bara skaffa nåt som passar här o sedan sälja det innan
vi flyttar. Möbler kläder o dylikt är förvånansvärt dyrt här i Kenya. Förstår
inte hur folk har råd med sånt. Kylskåpet vi köpte kostade t.ex. 700€, och då
är det ett helt vanligt kylskåp. Ingenting fancy.
Jobb då? Näe,
inte ännu heller. Skulle åkt nu på onsdag, men surprise surprise så blev det
flyttat. 3:e november är nu datumet som gäller. Nå, passar bra såtillvida att
barnen har ledigt från skolan. I morgon åker vi till kusten (förutsatt att min
mage är i skick…) för att simma o njuta. Barnen har förtjänat det, efter att nu
i sex veckor kämpat med engelskan i skolan. I synnerhet Nicolas har gjort
enorma framsteg. Från att inte ha förstått nånting, pratar han redan engelska!
Ordförrådet är visserligen begränsat, men han förstår det mesta av vad som
händer i på timmarna. Ronja talar och förstår mycket, hennes största utmaning
nu är att lära sig skriva engelska, det skiljer sig mycket från svenskan. Hon
har också redan haft kompisar hemma hos oss för playdate, som det kallas. Inga
problem där inte.