Det är populärt i
Finland att klaga på hur folk kör, men på riktigt, folk kör bra där. Här ser
man och upplever dagligen bristen på hyfsad trafikkultur. Det lönar sig inte
att tala i telefon medan man kör här (inte för att det ens är tillåtet), bäst
att hålla ögonen på trafiken runtomkring.
Ett par exempel.
 |
| Normal transport på Mombasa rd. |
Förra veckan
körde jag till jobbet tidigt på morgonen. Strax innan sex, då det ännu var
mörkt, körde jag på en av huvudvägarna, några km från flygfältet. Mombasa rd är
sexfilig väg (alltså tre fileråt båda hållen) med träd och gräs i mitten. Där
är alltid trafik, den där tiden inte så mycket men i alla fall.
Jag körde efter
en buss och vi körde inte så hårt, kanske 50km/h. Det berodde på att vi
passerade en anslutande väg, därifrån det nästan alltid kommer trafik. Längre
fram, mellan vägarna, kunde jag skymta något rött ljus och jag hann tänka att
det var ett underligt ställe att parkera bilen på, mellan träden.
I det samma
började bussen framför mig bromsa. Inte speciellt hastigt, eftersom jag inte
hade några som helst problem med att själv sakta in. Plötsligt körde bussen av
vägen och ner i diket, där den lade sig på sida! Det hela gick så snabbt att
jag inte ens hann fundera på att stanna, noterade bara diket var vattenfyllt
och bussen inte såg ut att fått skador. Jag vet inte riktigt varför bussen
körde av vägen, jag såg inget som hindrade mig. Kanske någon framför bussen
bromsade plötsligt, vilket är ganska troligt. Hundra meter längre fram såg jag
nämligen att de röda ljuset jag tidigare upptäckt, kom från en kraschad
personbil. Den olyckan måste ha hänt nyligen, eftersom körljusen ännu lyste.
Där hade också samlats en hop människor och alla bilar körde förstås sakta för
att se vad som hänt. Det här är något kenyanerna är synnerligen bra på, det med
att gröta till trafiken för att kolla in olyckor. Bättre än finnar faktiskt.
För ett par dagar
sedan körde jag till jobbet mitt på dagen. Magadi rd är ganska kurvig, med en
del trafik. Jag blev rätt så förvånad när jag plötsligt upptäckte en bil som
kom emot mig, på min fil! Han hade helt enkelt beslutat sig att köra om i kurva
utan sikt (det här är de också bra på här), och nu litade han på att jag skulle
väja. Han kunde det inte eftersom han var utanför bussen.
En kilometer
senare stod en buss vid sidan av vägen, inte på en hållplats. Precis innan jag
var vid den, beslöt den sig för att komma in på vägen igen. Igen tvingades jag
bromsa in för att inte krocka. Kanske man själv borde köra omkring med en buss,
size matters. Nå, Landcruisern är förstås nog ganska stor.
Bilen som körde
förbi i kurvan, och fotografiet här sammanfattar ganska bra vad hela den
afrikanska livsstilen går ut på, faith – tro. Det är inte direkt tron på att
gud fixar det, mera en laissez fare dvs det
I mångt och
mycket är det förstås bra att inte stressa för mycket, men å andra sidan är
inte samhället så effektivt då heller. Jag är faktiskt lite överraskad att vi
oftast kommer iväg enligt tidtabell med flyget.
Flyget ja. Alla
har säkert sett ”follow me” bilar på flygfälten, åtminstone på film. Nairobi
har också ett par tre av dem. Deras huvuduppgift är att guida in planen till
parkeringsplatserna, eftersom de flesta platser saknar elektronisk guidning.
Liksom i så många andra länder tror jag att de här sherifferna (de heter
marschallers på engelska) har lite machoistiska drag, åtminstone är de
övertygade om sin egen vikt i guld. De tycks också vara befriade från de
generella körreglerna på fältet, åtminstone följer de inte dem. Å andra sidan,
de är ju lagen…
I förrgår, när vi
skulle parkera flyget, såg vi inte till dem nånstans och tvingades till slut
parkera utan hjälp. Det går i och för sig helt bra men är i princip inte
lagligt. Hursomhelst fick vi senare veta att två av dem krockat ordentligt! Jag
hoppa att ingen blev skadad, men åtminstone ena bilen lär ska ha varit ordentligt tillplattad. Tror jag att de
kommer att köra försiktigare i framtiden? Kom igen, det här är Afrika…
